söndag 20 september 2020

PsF-bloggen blir mer privat.

 Den här bloggen var egentligen tänkt att vara PsykosyntesForums "officiella" blogg, för att sprida information om nya produkter, böcker, etc.

Men, med en gradvis övergång till att äntligen vara pensionär (jobbar nu några dagar per vecka med klienter), kommer jag i fortsättningen att försöka använda den här bloggen på ett mera personligt sätt.

En stor del av min tid under de senaste fem åren har jag ägnat åt att få boken A Course of Love översatt till svenska. Jag har hjälpt översättaren Paulina Fredrikson i hennes arbete genom att ha lyssnat på hennes högläsning av hela boken (778 sidor...) c:a fem gånger och diskuterat texten varje förmiddag mån-fre under fyra timmar, jag har fixat layout och grafik, jag har startat och byggt upp Stiftelsen Kärlekens väg, som ska ge ut En kurs i kärlek (EKIK). Detta monumentala arbete är snart klart, och vi planerar att ge ut EKIK under oktober.

Hemmavid har jag ägnat mer tid åt annat än jag gjorde när jag arbetade heltid. Trädgårdsarbete tillsammans med Hilde, som är fulltidspensionär sedan förra sommaren. När vädret tillåter det simmar jag 500 m i vår lilla pool med hjälp av ett kraftigt "metspö" som håller mig simmandes mitt i poolen (ser säkert jättelöjligt ut, men är en nästan fullgod simulering av simning på öppet vatten). Jag har handlett Signý och Jakob när de fixat sina körkort (så nu behöver tillgång till bil planeras dag för dag). Idag mosades Åkerö-skörden:

Pga coronan har det inte varit så mycket resande som jag och Hilde egentligen skulle vilja. Men i år har vi dock varit 10 dagar på Solklint på Gotland, och gjort trevliga dagsutflykter till sevärdheter i vårt hemlän: Kärlekens Trädgård i S:t Anna, hälsat på goda vännerna Hasse och Lena i deras stuga i Stegeborg, Arkösund (mysig by, fin vandringsled), Omberg och Vadstena, Stjärnorps slottruin inkl ravinen intill plus Rådslaleden. Jag har hälsat på Gustaf, Elisabeth, Edvard och Harald i deras nya sommarställe på Orust. Hanna, Erik, Dagmar och Finn har gästat oss i Linköping.

Detta att berätta om sig själv känns väldigt ovant. Även om jag har ett Facebook-konto har jag aldrig aktivt använt det, eftersom den kanalen känns svåröverskådlig och tidskrävande. Så, jag hoppas att det här, det lite mer gammaldagsa bloggandet, kan fungera. Kommentera gärna, så det blir dialog!

Kram, Lars