Positivt
tänkande
Min gamla psykosynteslärare Margo Russell tryckte ofta på att
psykosyntesen är en humanistisk och positiv psykologi, med fokus på det friska
och starka i människan. Hon betonade vikten av att utveckla ett ”bifokalt
seende”: förmågan att se ”ytterskalet” hos en person och att också kunna
se ”förbi”, att se det inre, det mänskliga, potentialen, även när ”ytterskalet”
har negativa och destruktiva sidor.
Detta kan ses som en form av positivt tänkande, att vilja se
det goda i alla människor.
Men, hon varnade också hela tiden för att bli naiv, att hamna
på ett sluttande plan med positivt tänkande där, som hon uttryckte det, ”positive thinking becomes positive stinking”.
Det här kan tolkas som en varning för att så ensidigt ägna sig åt positivt tänkande, att
det negativa inte blir ”tillåtet” att tänka på, och därmed till och med
förträngs från medvetandet. Människor som hamnar här riskerar att hamna i
svårigheter på grund av sin naivitet, och i roller som terapeut, läkare, eller
andra roller där de ska hjälpa andra, kan de till och med orsaka skada.
Språket
är bildskapande
Med detta sagt, vill jag här ändå slå ett slag för en viss
form av positivt tänkande, och det är när man vill påverka sig själv
eller andra, när man vill motivera sig själv eller andra, på ett
effektivt sätt.
För att förklara varför positiva termer är effektivare än att uttrycka sig i negativa termer, börjar jag med att filosofera över språkets funktion, och illustrerar det med följande bild:
För att förklara varför positiva termer är effektivare än att uttrycka sig i negativa termer, börjar jag med att filosofera över språkets funktion, och illustrerar det med följande bild:
(Klicka på bilden för större bild.)
Språket har som funktion
att skapa en inre bild (Symbol 4) i
huvudet på den som lyssnar. Denna bild är ett resultat av en tolkning av
det du sagt (Symbol 3). Orden du säger är symboler
(Symbol 2) för din inre bild av det du beskriver (Symbol 1),
som i sin tur är ett resultat av hur du varseblir verkligheten.
Hela kommunikationskedjan är således
Verkligheten
-> S1 -> S2
-> S3 -> S4
och man kan säga att språket
fjärmar sig från verkligheten fyra gånger, vilket kanske förklarar varför
kommunikation är så svårt, och varför missförstånd är så vanliga...
Inre bilder påverkar
Om du nu vill påverka någon
att göra något, eller motivera någon till något, borde du enligt modellen ovan
försöka att skapa en positiv inre bild i huvudet på personen, en inre
bild som känns lockande att ta till sig och att agera på.
Det är här som positivt
tänkande, och positivt språkval, kommer in. Om du formulerar en mening som
innehåller negationer, som inte, aldrig, knappast, etc,
skapas oundvikligen en inre bild i
huvudet på den som lyssnar av det du inte vill ska hända. Den här bilden
känns sällan lockande, och ett undermedvetet motstånd kan uppstå, som ”selektiv
dövhet” (vanligt hos tonåringar), förträngning eller någon annan typ.
Reflektera över meningen ”Hunden jagar inte katten.”
Den inre bilden som uppstod i ditt huvud var förmodligen en hund som jagar en katt, och så blev du tvungen att tänka ”och så var det ju inte...”. Hjärnan kan inte skapa en bild av ordet inte.
Den inre bilden som uppstod i ditt huvud var förmodligen en hund som jagar en katt, och så blev du tvungen att tänka ”och så var det ju inte...”. Hjärnan kan inte skapa en bild av ordet inte.
Använd bara positiva termer
Så, om du vill bli duktig på
att påverka och motivera, träna dig i att formulera det du säger med bara positiva termer. Säg vad du vill
ska hända, eller hur du vill att något ska utformas, eller hur du vill
att ditt barn ska uppföra sig.
När du gör det, skapas
positiva och motiverande bilder i huvudet på mottagaren av din kommunikation.
Vi har en ovana att använda INTE.
De flesta av oss har dock
ovanan (= ett automatiskt, inlärt och undermedvetet beteende) att använda
negationer. Är du småbarnsförälder, kan det vara en intressant ”mätning” att
räkna antal INTE under en timme med barnet...
Även om du mentalt inser att du
har denna ovana, är det enda effektiva sättet att förändra den, så att du i
stället automatiskt använder positiva uttryck, att träna envetet och medvetet.
Prova! Du kommer att upptäcka
hur överraskande svårt det är, men jag hoppas att du också upptäcker hur mycket
bättre du kan bli att påverka och motivera!
Om du vill jobba ännu mer med effektiv kommunikation, testa PsykosyntesForums e-kurs Basal Kommunikation, och bli en duktig kommunikatör!
(Kommentera det här inlägget! Klicka på "Inga kommentarer." / "xx kommentarer".)
Om du vill jobba ännu mer med effektiv kommunikation, testa PsykosyntesForums e-kurs Basal Kommunikation, och bli en duktig kommunikatör!
(Kommentera det här inlägget! Klicka på "Inga kommentarer." / "xx kommentarer".)
3 kommentarer:
Ett exempel, som handlar om att motivera sig själv att göra något få tycker är kul – städning:
Typisk metod:
a) Inre bild: se uppgiften. Bli överväldigad av hur mycket det är...
b) Inre dialog: ”Jag borde göra det.”
c) Kroppsreaktion: Må dåligt.
d) Inre bild: se vad som händer om det inte görs.
e) Inre dialog: ”Jag måste göra det!”
f) Kroppsreaktion: Må sämre.
g) ... etc, etc. (Oändlig nedåtgående spiral.)
Eller, testa medvetet positivt tänkande:
a) Inre dialog: ”Det kommer att kännas bra när det är gjort!”
b) Inre bild: Se det gjort, se de positiva konsekvenserna.
c) Kroppsreaktion: Känna tillfredsställelse. (Innan!)
d) Visualisera a+b+c, gå in i bilden. Förstärk positiva faktorer. Njut...
e) Kvar i känslan, visualisera dig själv städa och verkligen känna hur du snabbt närmar dig målet.
f) GÖR DET.
Jag ska testa positivt tänkande när jag vaknar imorgon för att ta mig upp ur sängen :)
Även om ditt inlägg David kanske var lite skämtsamt menat, tror jag positivt tänkande fungerar bra här också: att skapa bilder av att ha gott om tid, se sig själv hinna läsa tidningen, njuta av kaffet, ha god tidsmarginal till jobbet ...
Skicka en kommentar