Var som ett barn

 

Jesus säger i Markusevangeliet 10:15: ”Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in.” Varför säger Jesus detta?

Spädbarnet, innan språket utvecklats, bedömer inget, sätter inte etiketter på något. Barnet är helt närvarande, inga tankar om dåtid eller framtid har ännu uppstått. Inga tankar om ”bra” eller ”dåligt” uppförande finns ännu. Barnet ”förmedlar” inte kärlek, ”utövar” inte kärlek, barnet är kärlek.

Barnet har ingen självbild, för självbild bygger på tankar och minnen och på att man bedömer sig själv efter hur man har ”klarat av” de situationer minnena berättar om. Barnet har ingen relation till sig själv, men beroende på personlighet och samspel med omgivningen utvecklas så småningom en positiv eller en negativ självbild, och en motsvarande relation med sig själv uppstår då.

Kan ordet Närvaro vara nyckeln i det Jesus säger?

Om jag skulle kunna vara fullständigt närvarande, utan att tänka, bedöma, analysera, och bara tar in det som händer, som ett barn – har jag just då någon relation med mig själv? Är det inte så att min ”självbild” just då är borta ur mitt medvetande? Utan relation till mig själv och utan självbild, och därför utan tankar om ”lämpligt uppförande” agerar jag då kanske spontant, på känsla - som ett barn - fast med den vuxnes samlade kunskap och erfarenhet, som används undermedvetet, intuitivt.

Kan det vara så att vi inte bara ska lära oss att bli medvetna om vårt ego och genom den medvetenheten lära oss att släppa egot, utan att vi efter det också ska släppa vår självbild, helt och hållet?

Och detta kan vi bara göra när vi är fullständigt närvarande. I fullständig, uppmärksam, aktiv närvaro, utan att styras av självbild, som ju bara är tankar om en själv, är man den man egentligen alltid varit – kärlek.

Kan det vara så att en sådan fullständig, uppmärksam och aktiv närvaro är det tillstånd som kallats upplysning?
 
Jag har roat mig med att i olika texter byta ut ordet ”helig” och ”helighet” till ”närvarande” och ”närvaro”. Den heliga anden blir Den närvarande anden. Den helige Guds son blir Den närvarande Guds son. Prova själv!

”Kom ihåg att det är Kristus i dig som lär och upphöjer lärandet till den heligaste mest närvarande av nivåer. Det är Kristus i dig som lär sig gå på jorden som ett Guds barn, som vem du verkligen är.”
(EKIK A2:3.3)

”När du varseblir de heliga närvarande följeslagare som färdas med dig, kommer du att inse att det inte finns någon resa utan endast ett uppvaknande. Guds Son, som inte sover, har varit sin Fader trogen åt dig. Det finns ingen väg att färdas på, och ingen tid att färdas genom. För Gud väntar inte på Sin Son i tiden, eftersom Han för evigt är ovillig att vara utan honom. Och så har det alltid varit. Låt Guds Sons helighet närvaro lysa bort skuldens moln som förmörkar ditt sinne, och genom att acceptera hans renhet som din, lär av honom att den är din.”
(EKIM T13:I.7)