Gud på standby

Matteus säger i 6:24

”Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.”

Tja, varför inte? Det är väl bra att gardera sig? Varför måste man välja?

Få tänker väl numera på Mammon som en ”makt” att be till, men i praktiken är dock Mammon fortfarande en mäktig avgud, representerad av de personer vi tillskriver finansiell makt över våra liv. Men de har bara den makt vi ger dem.

Jag kan återta min egen makt över mitt eget liv, men bara om jag helhjärtat väljer kärlekens makt. När jag gör detta val, i varje situation, vid varje tanke som väcker oro eller dömande, så känner jag hur jag då får tillgång till Guds Kärleks Makt.

”Uppmaningen att vila i frid är till för de levande, inte de döda. Men så länge du deltar i kapplöpningen vet du inte det. Tävlandet som leder till individuella prestationer har blivit den avgud som du förhärligar, och du behöver inte leta långt borta efter bevis för att det är så. Denna avgudadyrkan säger dig att ära är få förunnat, och så intar du din plats på startlinjen och satsar allt för äran. Du deltar i loppet så länge du kan och vare sig du vinner eller förlorar var ditt deltagande i tävlingen ingenting annat än den erforderliga offergåvan till den avgud som du har gjort. Och vid en viss tidpunkt, när du inte kan springa loppet längre, bugar du dig för dem som uppnått äran; de blir dina avgudar och du blir deras undersåte, som ser med avund och vördnad på vad de gör. För dessa offrar du dig och betygar din vördnad. Till dessa säger du ’jag skulle vilja vara som ni’. Hos dessa söker du en ställföreträdande uppfyllelse, eftersom du givit upp hoppet om verklig uppfyllelse. Här blir du road, upprörd, upprymd eller avskräckt. Här ser du gladiatorerna döda varandra för ditt nöjes skull. Här uppvisas din föreställning om användande i all sin fasansfulla detaljrikedom.

Vad är detta annat än en demonstration, i större skala, av vad du upplever varje dag? Det här är kontentan av vad allt som är större än du själv visar dig. Hela samhället, grupper, arbetslag och organisationer är ingenting annat än ett kollektivt porträtt av individuella önskningar. Slavar och herrar endast använder varandra och samma lagar fjättrar båda. Vem är herre och vem är slav i denna kropp som du kallar ditt hem? Vilken frihet skulle du ha utan de krav som din kropp ställer på dig? Samma fråga kan ställas om den här världen vilken du ser som kroppens hem. Vem är herre och vem är slav när båda hålls i slaveri? Att lovprisa avgudar är heller ingenting annat än slaveri. Utan din avgudadyrkan skulle deras ära inte finnas mer, och därför lever de i en rädsla som inte är mindre än rädslan hos dem som avgudar dem.”

(En kurs i kärlek, K:9.41-42)