Gaia

Älskar vi verkligen Moder Jord?

I vår rädsla för att lida brist på något har vi fått tunnelseende, och ser inte, eller vill inte se, vad vi håller på med.

Vi är en del av naturen, och naturen är ett uttryck för Skapelsen. I Skapelsen råder Guds lagar, som präglas av balans, samarbete och överflöd. Vi har i den nya geologiska tidsåldern antropocen ("människans tidsålder"), som pågått i drygt två hundra år, helt lyckats ersätta Guds lagar med egots lagar.

Balans, samarbete och överflöd kommer naturligt ur ren kärlek och tillit. Kärlek till var och en av våra bröder och systrar, både av mänsklig natur och de som tillhör andra arter. Kärlek till livet, till allt som lever, till vår Moder Jord som är den levande organismen Gaia.

Tiden håller på att rinna ut, men det finns fortfarande tid att rädda vårt Gudomliga arv. För att detta ska ske måste vi börja med att släppa rädslor och misstänksamhet, och hitta tillbaka till vårt Sanna Själv. I vårt inre, i våra hjärtan, kan vi finna kärleken och förtröstan. Ur detta kan ett nytt globalt samarbete födas, och detta kommer att leda till mirakler!

” Mirakler är uttryck för kärlek. Du skulle kunna tänka på dem som samarbetshandlingar. Helighet kan inte hållas instängd och det ligger inte inom din makt att begränsa den. Att känna heligheten i omfamningen är att frigöra dess makt. Även om uttryck och handling inte är detsamma, är det av största vikt att förstå deras relation till varandra.

Uttrycken för kärlek är lika oräkneliga som stjärnorna i universum, lika välgörande som skönhet, lika mångfacetterade som jordens ädelstenar. Jag säger än en gång att sammahet inte är att vara dömd till medelmåttighet och likformighet. Du är ett unikt uttryck för samma kärlek som existerar i hela skapelsen. Därför är ditt uttryck för kärlek lika unikt som ditt Själv. Det är i samarbetet mellan unika uttryck för kärlek som skapelsen fortsätter och mirakler blir naturliga företeelser.

Detta samarbete är naturligt när rädslan har avvisats. Du har länge omfamnat rädslan och avvisat kärleken. Nu är det omvända sant. Denna totala omkastning av sanningen har förändrat naturen på ditt universum och de lagar det styrs av. Rädslans lagar var lagar om kamp, gränser, fara och stridslystnad. Kärlekens lagar är lagar om frid, överflöd, trygghet och samarbete. Dina handlingar och resultaten av dina handlingar i ett kärleksfullt universum kommer naturligtvis att vara annorlunda än dina handlingar och resultaten av dina handlingar i ett universum fyllt av rädsla. Du fastställer universums lagar när du väljer rädsla. Lagarna i kärlekens universum är av Gud givna.

Att acceptera din sanna makt är att genom din fria vilja acceptera din gudagivna auktoritet. När jag bönföll min fader och sade ’De vet inte vad de gör’ gav jag uttryck för att naturen hos mina bröder och systrar var en följd av rädsla. Att acceptera din makt och din gudagivna auktoritet är att veta vad du gör. Låt rädslan avlägsnas från detta område i dina tankar, så att du kan se tillämpningen av ett agerande i samverkan med andra. Så länge du tvivlar på din egen förmåga att veta vad du gör, kan du inte vara helt och hållet samarbetsvillig.

Resten av universum, som existerar i ett tillstånd av fri vilja, medkänsla och i avsaknad av rädsla, vet vad det gör. Det finns inga motsatta krafter som inte gått med på att vara motsatta krafter. Inga atomer slåss mot varandra. Inga molekyler tävlar om makten. Universum är en dans av samverkan. Du är endast inbjuden att åter ansluta dig till dansen.

Omfamningen har återfört dig till samklang med hjärtats puls, musiken till dansen. Du har inte vetat vad du gör eller vad du ska göra, endast på grund av rädsla, endast för att du inte varit i samklang med det gemensamma hjärtats puls. Världen, universum, är din partner – och först nu hör du den musik som skänker grace åt alla dina rörelser, alla dina handlingar, alla dina uttryck av kärlek. Även om detta kan tyckas vara bildligt tal är det inte det. Lyssna, så kommer du att höra. När du hör kan du inte låta bli att fröjda dig i dansen.”

(En kurs i kärlek, K:20.29)