1986 fick EKIM mig, då övertygad ateist, att tro på
Jesus, och att ändra min livsbana.
Några år senare, fick Mika Waltaris roman Rikets
hemlighet mig att kunna se Jesus som vän, och min tro djupnade.
Jag återfann den häromdagen i en bokhylla hemma, när jag letade efter en annan bok. När jag bläddrade i den mindes jag vad den hade betytt för mig, nästan fyrtio år tidigare. Jag läser nästan aldrig om en bok, särskilt inte en roman, men det kändes som om den kallade mig att läsa om den.
Boken är en fiktiv berättelse av tiden mellan långfredagen och Kristi Himmelfärdsdagen, Jesu sista fyrtio dagar på jorden. ”Berättaren” är en ung förmögen romare, Marcus, på turistresa i Judéen. Han har aldrig hört talas om Jesus, men av en ren slump hamnar han på Golgata strax efter att han har anlänt till Jerusalem.
Nu har jag läst den igen, och den grep mig lika mycket
och lika djupt nu som då. Jag vill inte recensera den eller försöka beskriva
den, men jag vill gärna dela med mig av den. Den ges inte ut längre, så jag har
skannat in den och använt ett OCR-program för att göra den till en e-bok.
OCR-programmet läser ibland fel, så om du laddar ned
e-boken, och finner fel, kolla gärna i det inskannade originalet (sökbar pdf) och
meddela mig.
